Hur, när och var uppstår konflikter
Historiska konflikter, skilda värderingar och ett oklart rättsläge skapar grogrund för fortsatta konflikter när det gäller planering av gruvetableringar. Det visar ny forskning om konflikter i samband med tre planerade gruvor i Storuman, Jokkmokk och Kiruna.
Studien som pågick mellan 2013 och 2016 är finansierad av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Norrbotten. Syftet har varit att öka kunskapen om vilka faktorer som orsakar konflikter i samband med gruvetablering i fjällnära miljöer. Tre gruvkonflikter i tre kommuner, Storuman, Jokkmokk och Kiruna, har studerats.
Forskargruppen har bestått av Karin Beland Lindahl, Roine Viklund, Simon Matti, Andreas Johansson, Lars Elenius och Daniel Fjellborg från Luleå Tekniska Universitet och Anna Zachrisson från Umeå Universitet.
Konflikter som uppstår på grund av stora skillnader i våra grundläggande värderingar är svårlösta och utgör ett hinder för konstruktiv dialog. Det är något som tidigare forskning har visat och som nu bekräftas av resultaten från ett tre år långt forskningsprojekt som har genomförts av forskare vid Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet.
– Kunskapen om dessa grundläggande synsätt ger de inblandade aktörerna i en gruvetableringsprocess förutsättningar att agera proaktivt. Om jag förstår av vad dina ståndpunkter bottnar i så har jag större möjligheter att möta dina argument med respekt vilket ökar förutsättningarna för en mer konstruktiv dialog. Det är inte säkert att vi i slutändan kan enas men vi kan förstå och respektera våra skilda synsätt.
Det säger Karin Beland Lindahl, forskare vid Luleå tekniska universitet.
Otydliga regelverk och processer
Men det är inte bara aktörernas olika synsätt som skapar grogrund för konflikter. Forskarna har även studerat hur regelverken och processerna som föregår ett tillståndsbeslut fungerar och funnit att de ger upphov till misstro.
– Vår studie visar att de flesta lokala och alla gruvskeptiska aktörer upplever den svenska mineralpolitiken som gruvpositiv och svår att påverka. Det gör att man söker sig alternativa vägar att påverka såsom att överklaga beslut eller anordna manifestationer. Agerandena leder till fördröjningar och orsakar stora kostnader. En större delaktighet i ett tidigare skede av processen kan leda till att fler upplever processerna som rättvisa och därför kan acceptera de beslut som tas, menar Karin.
Kommer in sent i processen
De lagstadgade möjligheterna för lokala aktörer att få inflytande i tillståndsprocessen är idag begränsade. Formellt är det först i samband med miljöprövningen som kravet på samråd med en bredare krets lokala aktörer uppstår. Vid det laget har myndigheten Bergsstaten redan fattat beslut om bearbetningskoncession och vem som ska få rättigheterna att utvinna mineralfyndigheterna.
Flera olika myndigheter är inblandade i prövningsprocesserna. De har olika uppdrag, agerar utifrån skilda regelverk och gör ibland olika tolkningar av lagstiftningen. I de tre studerade fallen finns skillnader när det gäller hur de lokala aktörernas synsätt beaktats av de inblandade myndigheterna. Det kan uppfattas som orättvist och späder därmed på den misstro som finns hos många lokala aktörer.
Är dialog en framkomlig väg?
På frågan om dialog är en framkomlig väg för att hantera konflikter i samband med gruvetableringar svarar Karin både ja och nej.
– Ju längre ifrån varandra de gruvpositiva och gruvnegativa aktörerna står, desto mindre sannolikt är det att dialog kan lösa konflikten i meningen att hitta en kompromiss som alla kan acceptera. Vår studie visar att dialogen ibland kan förstärka dessa aktörers ståndpunkter. För den här typen av konflikter måste alltså dialogen kompletteras med andra verktyg. Det kan till exempel handla om att se över regelverken och möjligheterna för lokala aktörer att delta och påverka. Dialog och samråd kan däremot med största sannolikhet öka tilltron till processen, skapa legitimitet för de beslut som fattas och bidra till ett bättre samhällsklimat.
Fler kunskapsluckor att fylla
Under tre intensiva år av forskning har forskargruppen identifierat flera kunskapsluckor som skulle behöva fyllas.
– För att få ett mer generellt svar på hur, när och var konflikter uppstår skulle man behöva studera fall som skiljer sig åt från de tre fall som vi har studerat. Fall där konflikterna är relativt polariserade. Våra studerade fall skulle också behöva följas upp över tid för att få svar på om konflikterna ändrar karaktär och vad det i så fall beror på. Sist men inte minst skulle det vara värdefullt att studera effekten av förändrade regelverk för att ta reda på hur stor del av konflikterna som beror på processen, avslutar Karin Beland Lindahl.